Vem ska lämna hållbarhetsredovisning: En tydlig guide för företag
Vilka är skyldiga att lämna hållbarhetsredovisning?
Företag som är skyldiga att lämna hållbarhetsredovisning faller inom olika kategorier beroende på EU lagstiftning och svenska tillämpningar. Denna redovisning är viktig för insyn, hållbarhet och ansvarstagande inom näringslivet.
EUs lagstiftning och svenska tillämpningar
EU lagstiftning, särskilt direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), kräver att vissa typer av företag rapporterar hållbarhetsinformation. Detta omfattar stora koncerner, börsnoterade företag och noterade dotterföretag.
I Sverige är dessa regler införlivade i Årsredovisningslagen (ÅRL). Små och medelstora företag (SME) med aktier som handlas på en reglerad marknad är också skyldiga att lämna hållbarhetsrapport, med undantag för så kallade mikroföretag.
Verifiering och krav för olika företagsformer
Stora företag måste lämna denna rapport antingen som en del av årsredovisningsdokumentet eller som ett separat dokument. För onoterade moderföretag gäller skyldigheten främst om de har en stor verksamhet som påverkar många intressenter.
Tredjelandsföretag, det vill säga företag utanför EU, som har en betydande verksamhet inom EU, kan också omfattas av dessa rapporteringskrav. Kraven på verifiering och offentliggörande styrs hårt för att säkerställa korrekt information.
Svenska företag som omfattas av dessa regler måste lämna in sina hållbarhetsrapporter till Bolagsverket, vilket erbjuder transparens och insyn för allmänheten.
Innehållet i en hållbarhetsredovisning
En hållbarhetsredovisning täcker ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av verksamheten. Den följer specifika riktlinjer och standarder för rapportering för att säkerställa tydlighet och jämförbarhet.
Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter
Ekonomiska aspekter inkluderar information om hur företagets finanser främjar hållbar tillväxt. Det kan omfatta investeringar i gröna projekt eller minskning av hållbarhetsrisker.
Miljömässiga aspekter täcker påverkan på miljön. Detta innebär uppgifter om växthusgaser, utsläpp, energianvändning, och andra miljöförstöringar. Företaget måste även beskriva sina mål för att minska miljöpåverkan och förbättra hållbarheten.
Sociala aspekter handlar om företagets påverkan på samhället. Här ingår bolagsstyrning, mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, och anti-korruption. Företaget behöver redogöra för sina åtgärder för att förbättra samhällsansvar och minimera hållbarhetsrisker.
Riktlinjer och standarder för rapportering
Företag ska följa europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och andra globala riktlinjer som GRI och TCFD. Dessa standarder säkerställer att rapporteringen är konsekvent, tydlig och jämförbar.
Hållbarhetsrapportering enligt CSRD-direktivet kräver att företaget inkluderar hållbarhetsinformationen i sin årsredovisning. Informationen ska granskas av en extern revisor för att säkerställa dess korrekthet.
Taxonomin ger ytterligare riktlinjer om vilka ekonomiska aktiviteter som anses hållbara. Den hjälper företag att klassificera sina verksamheter och säkerställer att de bidrar till hållbarhet enligt fastställda kriterier.
Processen för att skapa en hållbarhetsredovisning
Att skapa en hållbarhetsredovisning kräver noggrann planering och organisation. Följande delmoment är avgörande: att kartlägga viktiga områden, sammanställa information och säkerställa överensstämmelse med aktuella lagar.
Planering och identifiering av väsentliga områden
Först och främst behöver företaget planera sin hållbarhetsredovisning. Detta inkluderar en omfattande väsentlighetsanalys där centrala hållbarhetsfrågor identifieras.
Företaget bör se över sin affärsmodell, policy, och hållbarhetsmål för att förstå vilka områden som har störst påverkan.
Det är viktigt att också ta hänsyn till intressenternas behov och förväntningar. Gör omvärldsanalys för att se hur klimatförändringar, könsfördelning, och andra faktorer påverkar verksamheten.
Sammanställning och kommunikation
Nästa steg är att samla in och sammanställa relevant data. Detta inkluderar kvantitativa och kvalitativa uppgifter om företagets påverkan på miljö, arbetsvillkor, och ekonomiska faktorer.
Styrelseledamöter och andra ansvariga ska säkerställa att informationen är transparent och korrekt.
Använd Europeiska standarder, som GRI Standards och ESRS, för att strukturera rapporten. Företaget bör här även rapportera hur de uppfyller krav enligt årsredovisningslagen och andra eu-direktiv.
Tillsyn och framtida lagändringar
Slutligen måste företaget följa aktuella regelverk och vara medveten om kommande ändringar. Revisorer spelar en central roll i att granska och validera hållbarhetsredovisningen.
Då direktiv kan ändras, bör man hålla sig uppdaterad om propositioner och lagrådsremisser som kan påverka rapporteringskraven. Det omfattar förordningar från EU-kommissionen och nödvändiga tillägg enligt taxonomiförordningen.
Företagets styrelse bör regelbundet granska hållbarhetsarbetet och säkerställa att rapporteringsprocessen förbättras kontinuerligt.
